lördagsfunderingar.
pojkband í sin ära.
som bäst, när det är som det ska vara.
enkelt.
man är kanske inte tjej för intet menar jag.
snygga killar som sjunga.
alla flickors dröm.
det där om att det är insidan som räknas.
haha!
alla faller så himla hårt.
kvar finns en kärlek som är obesvarad.
ibland funderar jag på om det är tjusningen..
man blir aldrig sårad av de där killarna i boybanden.
de fortsätter kvittra om evig kärlek, perfektion, kyssar och småsaker.
om allt sånt där som man drömmer om.
de sätter exata ord på hur man känner.
märkligt.
och man forrtsätter falla, lite till, å ännu mer.
men man landar aldrig.
snacka om föralltid.
Kommentarer
Trackback
