förhoppningsvis dumpar inte hjärtat motivatioen...
krönikan i den lokala tidningen idag var klockren.
det stod om den borttappade Mr motivation.
det kunde hände alla stod det och hade man väl tappat bort honom,
kom han aldrig åter.
istället handlade det om att hitta motivation i andra saker.
typ som att man dumpade Mr motivation och klarade sig på egen hand.
klok, riktigt bra faktiskt.
jag ska bara reda ut det där med balansen..
hur mycket orkar man göra utan Mr motivation direkt efter ett avslutat kapitel?
jag förstod att det va som när man blev dissad av en kärlek, det var jobbigast i början.
sen blev man bäst på att klara sig själv.
så efter sommaren då, tänk vad bra jag kommer vara.
utan Mr motivation.
det ska tilläggas att jag nu, två nätter i rad drömt något.
vilket inte inträffat på jättelänge.
igår natt blev jag överfallen.
jag vaknade av hjärtklappning.
inatt blev jag kysst.
jag vaknade av hjärlklappning.
tänk vad lättpåverkat hjärtmuskeln är.
undra om hjärtat han någon MR motivation som gör att den så febrilt slår och slår.
hoppas inte hjärtat tappar bort sin, jag vet liksom inte om jag skulle klara av
ett hjärta som var tvungen att ägna sig åt nöjen då och då.
