fjärde februari.

fem timmar utan livstecken.
det är helt normalt att inte höra ifrån sina vänner på över fem timmar.
det kan gå dagar ibland.
det är något speciellt, så är det ju.
(om jag inte hade konstaterat den för länge sen vill säga)
Reidar Larssons bok om politiska ideologier i vår tid får kanske vänta tills imorgon.
det känns lite dåligt, samvetet tycker inte om det.
men tanken på å få lägga mig i mina rena lakarn lockar.
så somna, sova och sova enda tills jag vaknar av mig själv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0