MariaCecilia

jag har funderat på en sak.
på folk.
jag insåg idag, på Ica att jag har lätt att komma ihåg ansikten.
namn är lite svårare, men oftast vet jag i vilket sammanhang jag träffat på personen.
i någon av de skolor jag gått på. i någon av de stall jag spenderat timmar i. i kyrkan. på något jobb.
jag känner väl igen dem, vet hur de var. hur de uttryckte sig.
men de verkar inte komma ihåg mig.
det finns olika förklaringar.
* jag har kanske förändrats jättemycket. (ändrat frisyr, gått upp i vikt, köpt ny jacka, bytt stil)
* jag är extremt bra på å komma ihåg folk (med risk för att bli skrytsam)
* jag märktes aldrig (det vill säga, ingen kommer ihåg mig)

det värsta med hela grejen är, att mamma tror att ingen kommer ihåg mig.
eller snarare att ingen la märke till mig.
det var jag som la märke till alla andra.