MariaCecilia

det finns ingen anledning att gå i andras fotspår
ju mer jag tänker på det, desstå bättre känns det
det handlar om att chansa, våga.

jag fastnade framför datorn idag, hittade en massa gamla anteckningar

"jag letar efter något som jag inte vet vart jag har" 
"jag tror att jag vet en ska som jag inte kan nått om..?"

"allt som slutar, börjar hos någon annan.."

sen hittade jag allt jag skrev när Goliat var dålig, det blev en klump i magen.
han var verkligen dålig då, min lilla skrutt.
idag var han söt, vi red i duggregn, i mörkret och jag sjöng julsånger

---

en kram
en puss på kinden
en kyss
en blick
jag tycker om dig
kallt
minusgrader
halv tre

---

kan du titta henne in i ögonen och säga:
jag älskar dig
lika lätt som du knappar in det på mobieln och skickar i väg ett sms?

kan du se på hennes utsida och tänka:
va snygg hon är
för att du tycker om henne för den hon är?

kan du hålla henne i handen och stolt sträcka på ryggen:
det här är min flickvän
tack vare allt ni gjort?

kan du kyssa henne inför vem som helst och veta:
det pirrar i hennes mage också
eftersom du känner henne så väl?

kan du ringa henne en kväll och höra:
något står inte rätt till
även om hon försöker dölja det?

---