snö, snö och lite Håkan



snön känns överdriven.
det känns alldeles för mycket.
just nu i både armar och ben.
armarna för att jag skottat hela uppfarten.
benen för att jag fick pulsa till stallet.
jag ska inte klaga, fysisktrötthet är så mycket skönare än psykisk.
den kan man vila bort, den där psykiskatröttheten kräver mer än en natts sömn.

jag borde sluta tjata om sommaren.
men jag kan inte låta bli att sakna den.
eller kan man sakna något som inte har varit än?
det borde funderas på, om det är möjligt att sakna något man inte haft.
det borde gå, alla människor som inte känner sig hela på någotvis saknar ju något.
något som de inte har än, förhoppningsvis något de kommer att få.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0